Hästunderstödda insatser

Tack vare mina samarbeten på ett flertal orter runt om i Dalarna med klubbar, föreningar och företagare har jag tillgång till trevliga hästar i fina miljöer. Läs mer nedan och kontakta mig för ett unikt upplägg utifrån era behov.

Varför Hästunderstödda insatser?

Kort sagt kan man säga att umgänget med hästen innebär en kravlös samvaro, där kroppsspråket står för kommunikationen vilket ökar det mentala välbefinnandet. Närvaro i stunden aktiverar även lugn-och-ro-systemet och lindrar oro och ängslan, helt utan biverkningar.

Ridning för att lindra fysiska åkommor har funnits sedan länge. Att aktivera kroppen med hjälp av hästens rörelser ger styrka och balans samt gynnsamma nervimpulser till hjärnan. Nu ser vi med hjälp av forskningen även hur umgänge med hästar förbättrar det psykiska välmåendet.

För att kommunicera med hästarna krävs fullt fokus och ett ödmjukt samarbete. Det innebär ett återhämtande umgänge som främjar känslor som närvaro och empati, ett samspel med hästen och kroppsspråket som kommunikation.

Umgänget med häst tänder lust och glädje, det stärker självkänsla och tillit till sig själv och till sin egen förmåga, samt lockar till fysisk aktivitet. Hästen och miljön runt den ger också ett logiskt meningsskapande och ger en tillhörighet, en känsla av sammanhang, KASAM.

Hästar är icke dömande. Att känna sig vaggad och rytmiskt buren av en varm, vänlig häst ger återhämtning och läkning.

Kort förklaring:

Källa och läs mer: Organisationen för Hästunderstödda insatser (OHI): https://ohi.nu

Till sist: Mina tankar om Hästunderstödda insatser

Det vi som ”hästtjejer” alltid har vetat är att man mår bra med hästar. På tilläggsutbildningen THIA på Wången har jag fått vetenskapliga belägg för att det stämmer.

Att kunna få hästen att lugnt och tryggt följa med oss, eller att bara med hjälp av vårt kroppsspråk kunna stoppa eller tom backa 600 kg häst, det gör saker med oss (tänk tex kvinnor som varit utsatta för övergrepp).

Hästen har inte fysiskt den delen i hjärnan som kan ha en ”dubbel agenda” –  de är verkligen här och nu med oss. Det lockar oss till medveten närvaro och har man tillitsbekymmer kan man här få öva sig på att våga säga svåra saker utan att vara orolig för att bli bedömd.

Hästen har en lägre andningsfrekvens än vi och lockar därför ner vår andningsfrekvens och hjälper oss att komma in i det parasympatiska nervsystemet. Det är endast HÄR vi kan styra vårt nervsystem utifrån och lära oss nya saker.

Är vi istället i det sympatiska nervsystemet, vilket vi alla idag lever i stor del av vår vardag, så går kroppen i ett konstant stressläge – fight and flight.

Upplevelsen av de olika känslorna i umgänget kommer djupare in i kroppen och sinnet än alla ord i världen. Vi kan inte medvetet värja oss mot en känsla som vi kan göra med tex en annan människas ord och förmaningar. Därför blir hästen en naturlig terapeut.

Att rida kan också ha sina fördelar. För hur ofta blir man som vuxen buren eller vaggad? Om ett barn råkar ut för ett fall eller en otäck upplevelse så är det en naturlig reaktion att bära och trösta barnet. Det har vi med oss naturligt att vi ska göra. Hästen ger oss naturligt detta som är så läkande för såväl barn som vuxna.

Hästen har en högre kroppstemperatur än oss och blir därför naturligt även värmande. Närhet mellan två människor är något som kan vara knepigt för många med trauman och diagnoser i bagaget. Med hästen blir det en naturlig del. Att få klappa och stryka på hästen och se den njuta av ens beröring speglar den egna känslan ända in i våra spegelneuroner.

En känsla av sammanhang. KASAM. Att kunna säga att jag är stall tjej/kille. Att kunna packa höpåsen till hästen medan någon annan kanske mockar. Att man tillsammans gör något praktiskt och logiskt för hästen. Att man blir saknad om man inte kommer till stallet på tisdagen. Allt detta gör också saker med oss. Rent överlevnadsmässigt har vi detta behov inbyggt i vårt DNA. Detta sammanhang försvinner ofta för tex hemmasittare från skolan och diagnostiserade personer med umgängessvårigheter. I hästens miljö finns det naturligt och kan vara det som öppnar för andra sammanhang senare.

Att leda utan att bossa. Det är ingen slump att forskningen tydligt visar att många kvinnliga chefer har en bakgrund i stallet. Att kunna leda utan att skrämma – DET övar vi med flyktdjuret hästen. Även att samarbeta och delegera blir naturligt för ledaren i stallet.

Att ha en god självkänsla och ett bra självförtroende är en grundsten för att alla vi ska kunna fungera. Att tro på oss själva och även känna tro och hopp för vår omgivning. Att känna delaktighet. Det är precis det vi bygger med Hästunderstödda insatser.

Det går alltså att både väga och mäta denna hästtjejs-känslan.